Cэвхтээд байгаагийнхаа учрыг мэдэхээ байлаа…
- 2012 Feb 02 Thursday 11:05
- Гоо сайхан, Онцлох нийтлэл
- 66 сэтгэгдэл
Би бүр яахаа мэдэхээ болиод байна. Энэ сэвх нөсөөний талаар юм л даа. 32 той уг нь нүүрний маань арьс сайхан цэвэрхэн, цагаан байсан юм. Нээрэн шүү, бүр үнэхээр гоё цэвэрхэн, цагаан арьстай байлаа. Харин 2005 онын зун баруун талын хацар дээр бор толбо гараад ирсэн. Тэр нь сэвх нөсөө юм гэнэ. Эхлээд яваандаа алга болчих байх гэж бодсон л доо. Гэтэл жилийн дараа алга болох нь битгийн хэл улам томроод ирсэн. Нүүр царайн дээр гарсан зүйлс дотортой холбоотой байдаг болохоор эмчид үзүүлсэн л дээ. Элэг, цөс, эмэгтэйчүүд, ер нь шинжилгээ хийлгэ гэсэн. Зөвлөсний дагуу шинжилгээ хийлгэсэн. Цөс өтгөлөрөлттэй, эмэгтэйчүүдийн хувьд гистаатай байна гэсэн. Тэгээд л дотрын эмчийн зөвлөсний дагуу хоол ундандаа их анхаарах болсон. Ж: нь өглөө бүр өлөн элгэн дээрээ зөгийн балтай бүлээн ус уух, өглөө бүр ундаа уух, шарсан хуурсан хоолноос татгалзах, витамин С-тэй хүнс аль болох хэрэглэх, орой 7 цагаас хойш хоол идэхээ байх, шингэн юм их уух, исгэлэн тослог ихтэй юм идэхгүй байх, зундаа цөсөө шар усаар зайлах гэх мэтээр өөртөө шинэ дэг тогтоосон. Одоо хүртэл энэ эдгээр дэгийг баримталж байгаа.
Бүр сурчихсан, гэхдээ заримдаа уйтгартай л даа. Би архи пиво уудаггүй, тамхи татдаггүй. Бас эмчийн зөвлөснөөр өөрийн дуртай айраг, шоколад хоёроосоо хүртэл татгалзсан. Ер нь бол одоо рефлексээрээ аль болох байгалийн гаралтай ориг хүнс хэрэглэдэг болсон. Эмэгтэйчүүдийн хувьд уйланхайгаа шимүүлэх эмчилгээг бүтэн хоёр жил хийлгэсэн, хэмжээ нь жаахан багссанаас биш ширгээгүй. Гэтэл энэ хэдэн жилийн хугацаанд нөгөө сэвх улам томроод, хоёр хацар, эрүү, дух гээд нүүрний бүх хэсэгт гараад яг л газрын зураг аятай болчихсон ёстой муухай. Толинд өөрийгөө харахаас, өмнө нь ямар байснаа бодохоор их гутардаг юм байна лээ. Хүмүүс эхлээд яасан айхтар сэвхтээ вэ гэдэг байсан. Хуучин ажлын газрынхан, найзууд маань миний бор болсныг гайхдаг, харин шинэ ажлынхан маань намайг бор царайтай гэдэг.
Харин одоо бол урьдын сайхан арьс маань шанааны хэсгээр л харагддаг юм, удахгүй бас энэ сэвхний нүүдэлд өртөх биз. Өчнөөн жил баримталсан дэг сэвхийг арилгасангүй. Сэвх хуулах, гоо сайхан гэх зэргийн гадаад талын арчилгаа бол бүр ч нэмэргүй, нөлөөлхгүй гэдгийг мэднэ ээ. Хүнсний тухайд нэг зүйл нэмж хэлэхэд би сүү их хэрэглэдэг, сүүтэй цай байнга уудаг. Сүүтэй цай сэвхтүүлдэг гэж сонсож байсан л даа. Тэрнээс болоод байгаа юм уу гэхээр надтай адил сүү хэрэглэдэг хүүхнүүдийн нүүр бас л зүгээр.
Надтай адил цөсний өтгөрөлттэй, гистаатай, янз бүрийн хоолны дэг барьдаггүй хүүхнүүд зүв зүгээр царайтай л байх юм. Энэ сэвхний учрыг бүр олохоо болиод байна. Тэгээд л үеийн хүүхнүүдээсээ юмыг яаж мэдэх вэ, олны дотор зөвөөр зөвлөөд өгөх, сэвхний талаар шинжлэх ухааны зөв мэдлэгтэй хүн энэ захидлыг маань олж унших байх гэж найдаад бичиж сууна.
Та бүхний өчүүхэн зөвлөгөө ч надад их хэрэгтэй байна. Хүлээж байя. Өөрт минь сэтгэлээрээ туслахыг хүсч байна.
Зохиогчийн тухай

66 Сэтгэгдэлтэй :: “Cэвхтээд байгаагийнхаа учрыг мэдэхээ байлаа…”
Сэтгэгдэл бич
Gravatar бол таныг илтгэх жижиг зураг. Та өөрийн gravatar-г эндээс үнэгүй аваарай!








lazeraar arulgadag boltsiishd bi bas ih sevhtei bsanolon udaagiin cavtalttai orson odoo bhgui bolson 100% alga bolnoo sanaa zovoltgui shuu
miniih gadaadad ireed deerdsen, manai tsag uurtai holbootoi . Butsaad ochvol ergeed aimaar bolno biz. Yu ch hiigeed nemergui, deed arisiig n huulsan ch dood taliin shine aris n garch iruutee bas hurdan nosootei boldog bsan. Narnii gerlees hamgaalalttai yum nuurendee turhej bhgui bol ulam tod bolno. Odoo bol zuv zugeer,
udamiinh bj boloh yum. ugu gehed naad zah n suutei tsai hugshirultiin eh undes shdee huu! bas chinii hoolnodoo deglem barij bgaa chin enghiin hunii udur tutam amidraldaa hevshuulsen bh yostoi hev shinj shude… urd n magadgvi huursan sharsan, tos- holestriin ih aguulsan hool und ih hergeldeg bsan bol ter chin nuluulsun bh taltai. tsusuu shar suugeer ugaalgah, guunii saamnii uilchilgee geed l… engiin praktik zuiluud jhn heregleed uzvel yajina hu!dotood erhtnii uil ajillagaa nuurnii arisand shuud hamaaraltai nuluuldug gj boddiin!!
bi ch bas uchiraa oloxgui sain gesen bugdiig xeregledeg. xarin so-d 2jil xagas bxd sevx bur alga bolood mgl-d ireed daxin buur nemeed sevxtsen. bi odoo ch sevxend sain gesen bugdiig xeregleed jiliin 4 uliral narnii xamgaalalttai tos turxeed l yavj bgaa. dulaaraxaar bas l ixsene…………
Hidden due to low comment rating. Click here to see.
naad sebhiig chini arilgadag tuyagaar emchildeg aprad baidag yum 4~5 ydaa emchilgee hiilgebel mahs yr dyntei
Hidden due to low comment rating. Click here to see.
BI SOLONGOST BAIDAG BUSGUI UUR AMISGALAAS BOLJ SEVHDENE GEJ BHGUI SEVHDDEG BOL MONGOLIIN BUH HUN SEVHTEI BAIH ESTOI SHDEE BAS HODOODNOOS BOLOHGUI HODOODNOOS BOL HOG TUUJ IDDEG TRANSHENII HUMUUS ZUGEER L BNA SHDEE TSEVER EMEGTEICHUUDIIN GARLAAS UUDELTEI YLANGUYA ONDGOVCHNOOS BOLJ IH SEVHTDEG YUM BI MONGOLD BHDAA ARIS MINI ZUGEER BSAN SOLONGOST IREED USNII GUTAL OMSOJ AJILLASANAAS BOLOOD DOOROOSOO DAARCH ONDGOVCHNII OROVSOLTEI BOLSON TEGEED NUUR MINI HUN HARAHIIN ARGAGGUI GAZRIIN ZURAG SHIG SEVHTEID HUMUUS HARCHAAD TOLGOI SEGSERDEG BSAN SUULDEE BNGA MASK ZUUGEEL NUUREE IL GARGAHAAS ICHDEG BLAA HICHNEEN UNETEI TOS GOO SAIHNAAR YVAAD ERGEED L GARAAD IRDEG BSAN TEGEED ONDGOVCHINDOO MASH HUCHTEI ANTIBOTIK TARIA MONGOLOOS ZAHIJ 5 ODOR OGLOO OPOI TARIULAAD GADNAAS N SEVHNII DOMINA GEDEG SOLONGOSIIN TOS TURHEED ODOO OR MORGUI ARILSAN GOL N TER TARIAG HIILGEEREI OROVSOLIIN ESREG ANTIBOTIK MASH SAIN TARIA BNALEE SHUU AFTIKT BGAA ELDEV GOO SAIHNAAR YVAAD MONGOO UREED HEREGGUI DOTROOSOO EMCHIL TARIANII NER N XONE SHUU
Сэвхтэх нь олон янзын өвчиний улмаас шалтгаан нь өөр өөр байдаг.Чинийхээр бол газарын зураг шиг сэвх гарахыг эмэгтэй гормонтой холбоотой гэж тайлбарладаг. Бас нарны хэт ягаан туяаны эсрэг хир зэрэг арга хэмжээ авч бгаа гээд л олон талтай Эмчилгээний журамаар tranexamic acid,L-cysteine,vitamin-C,E,Co Q10 ийг уух буюу түрхэх хэрэгтэй.
Hi chi ulamjlalt emnelegeer eleg tsusuu ehleed emchluuleed uzeh heregrei tuunii hajuugaar manba datsand sevh arilgah beldmel ( donjigohuv) avch turheerei amsh sain shuu.ter turhlegiig hagas jil turheed uzeerei ur dun ni haragdana.
Нийтлэлийн эзэн байна. Бүгдэд нь баярлалаа. Санаа авахаар зүйлс их байна. Нэмж хэлэхэд жор мэдэх ламаас зовлон мэдэх чавганцаас асуух юм байна. Эмэгтэйчүүдийн эмчид дахин хандах хэрэгтэй гэсэн дүгнэлт гаргаад байна. Тэр үрэвслийн эсрэг эмийг уугаад хэр хугацааны дараа сэвх чинь арилсан бэ? Хариу өгнө үү?
Hidden due to low comment rating. Click here to see.
Hidden due to low comment rating. Click here to see.
Hidden due to low comment rating. Click here to see.
minii nuuren deer sevh bish menge garaad bhiimaa…ug ni barag mengegui bsan chin neg negeeree garsaar bgad nil menge end tendgui nil menge boltson..bor bor tod budeg yanz buriin menge bas garan deeguurch garaad bhiin…ene yuniih yum boloo,meddeg hun bval helj ugj tuslaach
Hidden due to low comment rating. Click here to see.
Zovlon uzsen chavgantsiin heldeg olon talaaraa unen l bna l daa, tehdee emegteichuudiin emnelegt uzuulj zuvluguu avahguigeer hen negend taarsan tariag uurtuu shuud heregtei gej bodoj ogt bolohgui, manaihnii em tariand handah MAAASH buruu iolgolt baih yumaa.
Hidden due to low comment rating. Click here to see.
Sevh gol n narnii tyanaas hamgaalah gol n! Narnii tya hogshirolt sevh yrchilee bii bologdogiig ali yje notlood hargaad irchihsen shuudee !!!!
Gadagshaa garah byrdee narnaas hamgaalsan tos puder zaaval tyrheh heregtei. 20hedtei nyyree archilj hamgaalj bgaagyiaas bolood naad sevhnuud chin 30 hyreed garch irj bgaa shuudee. Gadaa garahdaa zaaval UV-tai cream puuder (SPF15•PA++)tyrhej garahgyi bol sevh chin ylam nemegdeed haralndaa.Gadaa ydaan baih, hodoo gadaa yabah yedee SPF30•PA+++ toon nemssen hychteig n tos puuder heregleh geed nuuree narnii tyanaas sain hamgaalj bai!
Bi cham ih tsagaan shar aristai zalguusaa yopond bssan bolohoor nuree sain archilj tortoj bgaa tyldaa odoo 30 garchaad sevhgyi bgaa. Mongol bhdaa nuurendee odor bolgon chiigshuuldeg mask tavina gaduur harahdaa UV cut cream hychteig n heregledeg. Jiremsen yedee nuurnii aris ih emzeg tyl ter yedee iluu ih archildag.End hyyhnuud bygd l nuuree narnaas hamgaaldag. Mongol hyyhnuud harlaad sevhedsen hyyhnuud neleen bdag shuu nuuree yaj archildagiin bgaan!?
2hazar n deeguuree haraalaad neluunhuudee sevhedsen tohioldold yydag em end bdgiin bnlee. minii tanidag hyyhen yydgiin, aimar sain nolootei yum bnlee. Sevh ih bydeg bolood goyo tsairchihsan yabj bdgiin.
delhiin buh hun antibiotikoos zugtdag baihad sain duraaraa buur emchgui tariulj l baidag
mongold ochihoor ondgovch n ovdood sevhteed gadaadad zugeer boldog yum bolov uu? Ugui l baimaar. Emch nar ev eruul gedeg. Eruul mendiin daatgalaa barag ashigladaggui uzuuleheer ev eruul(Baruund bdag). odoo make up baihgui zugeer nutsgen nuureeree garaad yavj bolohoor bolson. Za buh hun neg zereg ijil ovchin tusdaggui biz dee, Ingej yeronhiilj dugnelt ogoh ch … Ug n manaid neg ih surguuliin bagsh sudlaach nar n yag oorsdoo sevhtei humuus deer olon jiliin sudalgaa hiij uchriig n oloh heregtei bgaa yum. Harin odoo menge uldeed bna. Menge sevh 2 ug n yalgaagui arisnii budagch bodisiin l boognorol. Aigaad shumuul hatgasan ch gar hurehgui hureheer edgerehdee menge bolj uldeed, Amid yavahaar sonin sonin yum uzeh yum.
Hidden due to low comment rating. Click here to see.
mongold sevhtei zaluuchuud zondoo bdag haraagui
Hidden due to low comment rating. Click here to see.
Hidden due to low comment rating. Click here to see.
eregtei sevhtei humuus bdag taaraldaagui bol net-ees zurag haij uz. Medlegee deeshluul
Narnii tos chini sevhnees hamgaaldaggui UV- aas hamgaaldag gej medehgui????? Turhehgui bol amarhan borlodog yum!!!!!!!!!!!!
sevh gantshan savnaas boldoggui, Hun hogshrohooroo bas nil sevhtei boldog gar biyen deeguuree yalanguya europe-iin ovoo emee nar. gariig n haraarai, gazriin zurag shig bgaa. savgui ovoo nar tegvel yagaad sevhteh ve?
Hidden due to low comment rating. Click here to see.
enerel sevhteh boltugai!
Nar yamar sevhend yamar haatai yum geed medemhiirsen yylsyyd bnaa!!!Narnii tya aris nd gemtel yzyyldeg geed angaahaar notlogdson zyil shuudee!
Austrail-d narnii tya ih hyrts bolohoor arisnii havdar dysdag hynii toogooroo bysad ornuudaas hed dahin ih bdag. Tsetserlegiin hyyhduudees ehleed tom narnaas hamgaalasan malgai UV cut cream zaaval tyrhdeg. Euroup shar aristanuud emzeg aristai tyl narand sharsan bieen heseguud n tom tom tolbo bolood haraldag ene harladag n sevhiin neg torol.
Yopond nogoon deer ajildag oboo emee nar ch gesen nar salhand haralaad yrchileetei ovortai oboo emee nar zondoo. Nogoo deeree ajilaad bgaa mortloo toliisan emee abgai nar bdgiin Ted nar bol tom saravchtai malgai omsood nuureee bituu baglasan baidag.Mongold gesen hodoonii hymyys bor har yrchleetei ovortai haragddag shuudee!Bor har aris n door chin nar salhindaa gemteed sevhdesen l bgaa!!!
10, 20 hedtei tseverhen zaluuchuudiig es tootsvol Mongol eregtei shuud hyrluusen har har hymyys zondoo shuu.Harin ohiduud n goo saihandaa anhaardag gaigyu ohiduud bii blson bnlee. Goo saihnii medlegtei hymyys heluultgyi sain medej bgaa bh!!!
Bi Mongold ochood naiz nohodteigaa yylzahaar byged l goyo tseverhen tsagaan aristaig mini gaihdag. Aragail zoolhon yyr amisgaltai gazar bgaa blohoor bas idej yydag yum n oor blohoor geed l. Mongol hyn mahand dyrtai blohooroo bi mahaa ideh dyrtai neeh idej yyh yumaarai yalgarsan yum bhgyu. Neg yalgaatai n nuuree ih archildag gej helehed iluudehgyu. Ogloo oroi nuuree archilah tsag zaaval gargadag. Gadagshaa garahdaa nuuree UV cut cream nuur gar geed il garsan arisandaa tyrhene. Nuuree hyyraishiltaas ih hamgaalna. Chigshuulegch mask zaaval tavidag geh met. Haaya zalhuurhal yum bol nuurnii condition gesen muu bdag. Nuurei archilj bgaa hyn archilaagyi hyn yalgaa yr dyn n 3,4 jiliin daraa harahad ilt medegdegiimdaa.
Chi aris songnii emnelwgt yzyylsen n deer bh!Obchinii ylamaas sevhdej bgaa bol emch yah yostaig n helj ogoh blgyidee! Sain emchee olj yzyylehgyi bol emch nariin dotor yum meddegyi emchuud zondoo shuu!!!
Hidden due to low comment rating. Click here to see.
gormonii oorchloltoos l ih shaltgaaldag yum bnlee. jirmsen ehchuudiin sevhtdeg ch bas terentei l holbootoi torsnii dara gormon tentsvertei bolood ireheer sevh arildagshde. bi jiremsen bolood aimar sevhtsen yostoil gazriin zurag shig bolson torood 6 sar bolj baij arilsan bi koread bdag l daa korea emch lav gormonii tentsver aldagdahaar sevhtdeg gej bnlee ooh tostoi hool baga hereglej narnii tos bainga turhej bh heregtei tegeed emegteichuud talaasaa l sain emchilgee hiilgeh heregteide
bi 30 tai yg tani shig zowiontoi b.san gehde sewhni shaltgan ynz bur ym bnale gedes dotor gehese ilv setgel sanaatai mash ih holbootoi um shig sanagdsan holbogdoh utas 99889342
Hidden due to low comment rating. Click here to see.
emcheesee asuuhgui yu mangaraa, laanaas oor yum hereglemeer bna yah uu geed? Ter laa chini yalgaagui antibiotiktoi bol yalgaagui l uilchilgee uzuulne biz? laaniihaa neriig meddeg bol net-d bicheed dotor n yu bgaag n unshihgui yu?
wow wow wow manai huuhnuud amindaa archaatai shuu uhehgui eee
Hidden due to low comment rating. Click here to see.
tranexamic acid sevh arilgahad yamar ch nuluu bgui shde … ter chin zugeer l tsus togtooh zoriulaltai emegteichuudiin pill.. hamaagui em taria hereglej bolku shuu . deglemee sain bariad bgarai . amjilt
Hidden due to low comment rating. Click here to see.
Hidden due to low comment rating. Click here to see.
Baga baihad antibiotiknii tuhai sain medehgui zugeer busad emtei l adilhan em gej boddog bailaa. Manai geriinhen ch sain meddeggui baisan baih. haniad hureed edgehgui hed honoh yum bol l “hunderchihees ni omno” geed manai eej antibiotik uulgadag baisan. Er ni baga saga eldev yum bolohod zondoo l antibiotik uusan. Harin goriig ni tom bolson hoinoo edleed zovj baina. Heden jiliin omnoos emegteichuudiin umain huzuunii urevseltei bolson. Emchid uzuuleed emch antibiotik bicheed ogdog teriig ni uugaad noloo gardaggui (antibiotiktoi laa bas ogdog). ANTIBIOTIKNII DASALTAI bolchihson. Emchilgee hiilgej baih uyedee heseg bagasch baigaad l ahiad urevsel ihseed irdeg. Neg emch deer lav zunii 3 sariin tursh emchilgee hiilgesen, suuldee emch bid 2 biye biyeneesee zalhsan baih. Za odoo chi gaigui bolson geed yavuulsan. Bas neg emch deer sar garan emchilgee hiilgeed daraa ni sar garan gaigui bolson bolovch ahiad l urevsel dahisan. Hervee bi antibiotiknii dasaltai boloogui baisan bol ingej zovohgui baisan baih daa gej boddog yum. Odoo darhlaagaa saijruulj antibiotik hereglehgui baiya geed oroldoj baina. Gehdee yaj saijruulah ve gedgiig ni sain medehgui baigaa. Humuus ee, duraaraa bitgii antibiotik hereglej bai. Daraa ni garah ur dagavriig ni bodoj baigaarai.
nguu zuragtaar reklamdaad baidag DOmena heregle
Sain baina uu egchee?
Bi nogoo tanii helj ogson XONE-g haij haij ochigdor oroi monosiin emiin sangaas olloo. Ter bur oldohgui howor taria yumaa. odoo 2 udaa tariulsan. ih owddog yum baina. nadad hereg boloh gej mash ih naidaj bgaa. Tand bayarlasanaa heleh gesiimaa. Bas tarianiihaa hajuugaar nistatin uusan uu gej asuuh gesiimaa?
Sn uu. Tand zuwluguu ugj chadah yum shig bn a. Hunii aris 3 dawhargaas burddeg yum a.
-Epidermis (ewerleg burhewch)
-Dermis (jinhene aris)
-Hypodermis (uuhun dawharga)
Hamgiin dood talii dawhargad Melanin gedeg bodis bdag yum a. ter bodis n hunii arisnii ungiig gargaj bdag budagch bodis yum. Er n bol 30 hurtelh nasniihanii arisnii Melanin n hewiin ajillaj bgad 30aas deesh bolood ireheer Melaninii uil ajillagaa hewiin bish boldog. Zaluu aris uuruu uuruugii narnaas hamgaaldag bhad 30garad tanii aris uuriiguu hamgaalah chadwargui bolood narnii het ygaan tuya n nuurnii arisnii gund orood nuguu Melanin gdg bodisiig maani idewhjuuldeg. Tegeed nusuujilt, hugshrultiin bor tolbo gedeg zuil maani uusch eheldeg. Tand gej zuwluhud lazer emchilgee eswel huchtei sewh arilgadag tos ntr hereggui shuu. uchir n melaninii uil ajilgaag hewiin bolgohoos naash ungun hesgiig arilgalaa gd nemer bolohgui ulam dordoh magadlaltai. Tegeed zuwluguu awahiig huswel all.leader_21@yahoo.com gsen mail.eer haritsaj bolno o.
сайн байцгаанаа уу би бас сэвхтэй төрөөд жоохон арилж байгаад тогтцон одоо ямар сайн гоо сайхны тос энэ тэрийг хэрэглээд тухайн үедээ бүдгэрч байгаад хэрэглэхээ болихоор эргээд тодроод байхын энэ тариаг хэрэглээд үр дүн өгч байнаа уу зөвөлгөө хүссэн бүсгүйгээс асуужийна мөн эмэгтэйчүүдийн хаана ямар эмчид үзүүлсэн бэ надад ч гэсэн энэ зовлон тулгараад байгаа зөвлөгөө өгөөч бүсгүйчүүдээ
Nadad bs ene zovlon bgaa bi odo 21tei 5bilu yamarch bsn baga angida sevhtei bolsn yag heze bolsnoo sanahgui bn bi masb olon yum hergelj uzsen yuch tus bologui zarim humus torolhiin sevh geh yum torolhiin sevh arildag yum bolvu nadad zovlogo ogoch
yunii umnu ene odriin mendiig hurgey. chi setgeleer unah heregguiee tegeh ttusam ulam iluu ih nemegdene tehdee aris sudlaliin undesnii tow deer ochij neg uzuuleerei gehdee sewh anhnaasaa garahdaa yaj garch ehelsen tuuh chuhal bdag hunii arisnii ungiig todorhoiloildog daawriig melanin gedeg melaniniig dotood shuurliin bulchirhai zohitsuulj bdag
gehdee sewh yaj garch bgaagaas bas ondgowchniih uu hool bolowsruulah zamiinh uu gedeg ni bas ylgagddag herwee sewh ehelj garahdaa nosootoj ehelsen mon 2 taldaa ijil jishee ni 1 hatsar deer garsnaa nogoo hatsriin yg ter hesegt ijil garah mon 1 shanaand garsan ni yg ijil nogoo shanaand garch bwal eronhiidoo ondgowchtei holbootoi
harin nosootohoos arai oor tsoohortoj ehelsen bol tsosond oorchlolt bgaag iltgedeg ehleed nosootei bj bgaad daraa ni tsoohortwol eronhiidoo hunderch arilahdaa udaan bolj bgaag helj bgaa ni ter er ni hawsarsan emchilgee mon udaan hugatsaanii emchilgee hiigddeg gadna talaasaa ch dotor talaasaa ch emchikgee hiigdene gesen ug
gehdee jiriin nohtsold ch gesen hereglej boloh zarim neg argaas heley gehdee ene bol zowhon gadna talaas harin dotor talaas ni bol emchiin zaawraar emchilgee hiigdene ehled shinjilgee sain ogch onoshoo zow gargaad irwel ayndaa emchilgee ehleed 45 honohod l ur dun shuud nuuren deer chini ilt medegdene za zaturuunii geriin nohtsold hiij boloh heden arga helye lawriin nawchiig mashindaad er ni neg zutan shig bolgood vazelintai holiod nuurendee turhene eniig 10 minut tawiad l ugaana bas hytad drojiig eswel mongol isgesen horongo bj bolno eniig 3 protsentiin perkistei holij jonhuu shig zuuran nuurnii sewhtwi hesegt tawina gehdee 7 honog 3-s iluu hiij bolohgui 1 udaa hiihdee hattal ni tawih heregtei er ni iimerhuu geriin nuhtsold hiih arguud zunduu l bdag gehdee dan gants gadnaas ni emchleed buren edgeh owchin bish tuushdaa hawsarsan emchilgee l hiine gedgiig sain bodooroi
yunii umnu ene odriin mendiig hurgey. chi setgeleer unah heregguiee tegeh ttusam ulam iluu ih nemegdene tehdee aris sudlaliin undesnii tow deer ochij neg uzuuleerei gehdee sewh anhnaasaa garahdaa yaj garch ehelsen tuuh chuhal bdag hunii arisnii ungiig todorhoiloildog daawriig melanin gedeg melaniniig dotood shuurliin bulchirhai zohitsuulj bdag
gehdee sewh yaj garch bgaagaas bas ondgowchniih uu hool bolowsruulah zamiinh uu gedeg ni bas ylgagddag herwee sewh ehelj garahdaa nosootoj ehelsen mon 2 taldaa ijil jishee ni 1 hatsar deer garsnaa nogoo hatsriin yg ter hesegt ijil garah mon 1 shanaand garsan ni yg ijil nogoo shanaand garch bwal eronhiidoo ondgowchtei holbootoi
harin nosootohoos arai oor tsoohortoj ehelsen bol tsosond oorchlolt bgaag iltgedeg ehleed nosootei bj bgaad daraa ni tsoohortwol eronhiidoo hunderch arilahdaa udaan bolj bgaag helj bgaa ni ter er ni hawsarsan emchilgee mon udaan hugatsaanii emchilgee hiigddeg gadna talaasaa ch dotor talaasaa ch emchikgee hiigdene gesen ug
gehdee jiriin nohtsold ch gesen hereglej boloh zarim neg argaas heley gehdee ene bol zowhon gadna talaas harin dotor talaas ni bol emchiin zaawraar emchilgee hiigdene ehled shinjilgee sain ogch onoshoo zow gargaad irwel ayndaa emchilgee ehleed 45 honohod l ur dun shuud nuuren deer chini ilt medegdene za zaturuunii geriin nohtsold hiij boloh heden arga helye lawriin nawchiig mashindaad er ni neg zutan shig bolgood vazelintai holiod nuurendee turhene eniig 10 minut tawiad l ugaana bas hytad drojiig eswel mongol isgesen horongo bj bolno eniig 3 protsentiin perkistei holij jonhuu shig zuuran nuurnii sewhtwi hesegt tawina gehdee 7 honog 3-s iluu hiij bolohgui 1 udaa hiihdee hattal ni tawih heregtei er ni iimerhuu geriin nuhtsold hiih arguud zunduu l bdag gehdee dan gants gadnaas ni emchleed buren edgeh owchin bish tuushdaa hawsarsan emchilgee l hiine gedgiig sain bodooroi
bi odoo 23tai.5sartai jiremsen. urid n 2 hatsraaraa sewhtei bsan chin odoo nuguu sewh n bur ihseed aimr bolood bn. yahuu. er n bol yanz buriin emchid uzuuleegui bgaa. jiremsen bolhoor yanz buriin taria ntr hiilgej bolku bhdaa. odoo aris ungunii emlegt uzuulj boloh bolu? aygui bol uzuuleed emchilgee hiilgeh bol jiremsen bolhoor bolku bj magadgui gj bodhiin. yaydaa. turtuluu huleehuu? theer nemeh bolu yah bol ?
sain bn u, ene odnoo gej comment bichsen hun holbogdoh hayag ugch boloh u, mash ih medlegtei sanagdlaa
sain bn u, ene odnoo gej comment bichsen hun holbogdoh hayag ugch boloh u, mash ih medlegtei sanagdlaa
sain bnauu ene odriin mend sevhee arilgah geheer erooso arilahgui bga ymaa ugni bi sevhgui batgachgui bsiinma tgsenjin genet sevhtei bljlo ma nzuud nmg harjaad sevhe ariga gd bhiinmaa zovlogo ogch tuslaach mi hayg marta_sak90
hi. ene xone gd taria bdguin bn uur nershileer bl bna.tgd mash xuch.t antibiotik tul muuguntsurdulne gd bn.ug ni bi undguchnii urevsel eneter bxgui tgsen xernee nuur duuren urgeljilsen sevxtei.urevselgui ch gsn ene anribiotikiig xiilgevel ur dun baix bol uu.
hı busguıchuudee ene udrıın mend bı odoo 32toı jılıın umnu sewhej ehlesen yag l gazarıın zurag shıg bolchıhloo bur tolınd harahaas ch durguı hureed bhıın deerh zuwluguunuudııg unshlaa mınııh bol dotor gadanaasaa zereg emchıleh heregteı yum bna yaj arılgah we zuwluuch
hi ene odriin mend bi odoo 30 nastai nvvr mine sewxteed batga garaad aimaar bolood bnaa goo saixnaar yawaad vnetei bvteegdexvvn xeregleed ch nemer alga baaxan l mungu vregdlee emchid vzvvlexeer antibiotik bichij ogood bas xodood tsosoo ugaalga gexeer ni ugaalgaj vzsen nemer alga ug ni bi oogvi tsaw tsagaan aristai bsan yum yg yunaas bolsniig medexgvinee ondgowch vrewseltei gesen vrewsliin esreg emchilgee xiilgeed zvgeer bolsonch yum alga ta nar nadad tuslaach ene xone gedeg tariag ni xiilgeed vzwel yax bol bas domina tos sewx tolbo arilgax bolwuu xereglej vzsen xvn bwal tuslaach
hi
solongosiin tos sewhwnd ayagui sain gj sonsson bi bi ter tosnii neriig olood uldeenee une n hurtel hyamd yum bn lee shuu
oor hylbar sewh arilgah arga bna u
nadad yax ystoig xeleed ogooch an bas soriw yaj arilgax gd nuurnii archilgag xeld ogch
hi domina her ur duntei bol ur dung ni uzsen hun bvl tuslaach
laazar hadeer arllgadag ym blloo
bi yg tantai adilhan bagasal tsoohor sewhtei odoo buur ihseed huzuuruu nuugeed bga ta ter tariag hiisen bh her ur duntei bna odoo tanii sewh arilsanuu
humusiin ataarhal gj aimar bdg bhgui yu kkk, tsewerhrn aristai gj zunduu sonsdog bla,tegeed neg l medehed sewhtei bolchhiin aimariiin
sain baitsgaana uu domina tos bol shal hudlaa yum baina lee yost hudlaa bitgii avaarai busguichuudee